Stifft-tjuvar går lös på Öckerögymnasieskola!!!
Tjooooo på er alla!!!
Jag vet jag har inte bloggat på länge (förutom julkalendern varje dag men de gills inte). Anledningen är för att jag hade nationellt prov idag i matte A. Och jag kan säga så mycket som så att någon arkitekt kommer det inte att bli av mej... Iallfall inte efter detta cp provet!!!
Och inte blir det bättre av att folk frågar om hur det gick och frågar "vad fick du för svar på fråga 6" och "kunde du fråga 15" och "nej... så blir det väll inte"!!!! ÅÅÅÅÅ Släpp det för tusan gubbar!!! Det hjälper inte!!!
Och jag har inga stifft kvar i min penna heller för det går en tjuv runt och stjäl alla stifft som finns i hela klassrummet. Så ingen hade stifft och kunde skriva ner de som vi skulle. Lyckat va? elelr hur???
Och inte blir dagen bättre av att jag dessutom ska ta sprutan efter skolan. Och den historien är ju intressant:
Vi kommer in och där står en man i vit rock och en annan man som fyller i ett papper. Bea, som också ska ta sprutan, säger till mannen i vit rock att vi var här för att ta sprutan.
Mannen i den vita rocken säger att vi ska fylla på ett papper och ta en nummer lapp. Jag och Bea får samma nummer för att vi ska gå in samtidigt.
Första frågan svarade jag "vet ej" för den löd " har du någon gång svimmar, mått illa, fått utslag eller någon annan symptom under tidigare sprutor." Jag har ju fått gå hem alla gånger efter att jag tagit en spruta för att jag mått så illa och varit blek i ansiktet men jag vet inte on det är något allvarligt.
Jag hade ont i hela kroppen för jag satt och skakade i väntrummet och när jag och Bea väl kom in så tog Bea den först. Det gick fort och sen var det min tur.
Jag fick mer panik och det började storma ut tårar ur ögogen på mej. Och inte blev det bättre av att läkaren pratade med mej som om jag vore 3.
Hon tryckte tillslut in sprutan i armen på mej. Och det tog evigheter innan hon drog ut den! Lite mer tårar rann men tillslut kunde vi gå därifrån.
en cyckeltur hem och sedan väntade en photoshop med Cindy som modell. Lite svårt blev det men vi får klippa och klistra lite så blir det nog bra.
Jag känner att inlägget blev långt men what ever! Läs om du orkar...
Jag vet jag har inte bloggat på länge (förutom julkalendern varje dag men de gills inte). Anledningen är för att jag hade nationellt prov idag i matte A. Och jag kan säga så mycket som så att någon arkitekt kommer det inte att bli av mej... Iallfall inte efter detta cp provet!!!
Och inte blir det bättre av att folk frågar om hur det gick och frågar "vad fick du för svar på fråga 6" och "kunde du fråga 15" och "nej... så blir det väll inte"!!!! ÅÅÅÅÅ Släpp det för tusan gubbar!!! Det hjälper inte!!!
Och jag har inga stifft kvar i min penna heller för det går en tjuv runt och stjäl alla stifft som finns i hela klassrummet. Så ingen hade stifft och kunde skriva ner de som vi skulle. Lyckat va? elelr hur???
Och inte blir dagen bättre av att jag dessutom ska ta sprutan efter skolan. Och den historien är ju intressant:
Vi kommer in och där står en man i vit rock och en annan man som fyller i ett papper. Bea, som också ska ta sprutan, säger till mannen i vit rock att vi var här för att ta sprutan.
Mannen i den vita rocken säger att vi ska fylla på ett papper och ta en nummer lapp. Jag och Bea får samma nummer för att vi ska gå in samtidigt.
Första frågan svarade jag "vet ej" för den löd " har du någon gång svimmar, mått illa, fått utslag eller någon annan symptom under tidigare sprutor." Jag har ju fått gå hem alla gånger efter att jag tagit en spruta för att jag mått så illa och varit blek i ansiktet men jag vet inte on det är något allvarligt.
Jag hade ont i hela kroppen för jag satt och skakade i väntrummet och när jag och Bea väl kom in så tog Bea den först. Det gick fort och sen var det min tur.
Jag fick mer panik och det började storma ut tårar ur ögogen på mej. Och inte blev det bättre av att läkaren pratade med mej som om jag vore 3.
Hon tryckte tillslut in sprutan i armen på mej. Och det tog evigheter innan hon drog ut den! Lite mer tårar rann men tillslut kunde vi gå därifrån.
en cyckeltur hem och sedan väntade en photoshop med Cindy som modell. Lite svårt blev det men vi får klippa och klistra lite så blir det nog bra.
Jag känner att inlägget blev långt men what ever! Läs om du orkar...
Kommentarer
Postat av: johanna carlsson
Bra att skriva läs som du orkar längst ner... HAha nee men jag orkade iallafall läsa och det var intressant :P
Trackback
